Om Östmarkingen
Östmarkingen är inte som alla andra. Framför allt är han vacker. Han har inte Vitsandingens lömska blick, inte heller Hagforsbons hysteriska talesätt eller Lysvikingens hasande gång. Inte Sunningens låga fotvalv eller Sysslebäckingens kutryggiga dolskhet.
Nej, han är i sanningen en prydnad för mänskligheten. Likt ett majestätiskt monument höjer han sig över slätten. Hans blick är ärlig, trofast, hans kinder glöder av hälsa och hans hållning är rakryggat reslig.
Ändå – allra vackrast är han inuti. Där klappar ett ädelt hjärta och där har en obefläckad karaktär tagit sitt säte.
Lägg därtill en nästan en nästan överjordisk snabbhet i tanken, en klokhet och en känslighet som saknar motstycke någonstans i världen. Ställ honom inför de svåraste problem. Stapla upp framför honom all jordens bekymmer, kom till honom med konflikter och elände. Han kommer att lyssna tålmodigt på dina jämmerliga klagovisor men du kommer också strax finna tröst i hans kloka lösningar på världsalltets dilemma.
Text: Yngve Henriksson, Torsby
|
|